﻿<?xml version="1.0" encoding="utf-8"?><rss version="2.0"><channel><title>Länsmuseet Västernorrland - Artiklar</title><link>http://www2007.ylm.se/rss-artiklar.aspx</link><description>Artiklar från Länsmuseet Västernorrland www.ylm.se</description><copyright>Länsmuseet Västernorrland 2007</copyright><ttl>5</ttl><item><title>Sommarpersonal berättar</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ordinarie personal har arbetat i de olika milj&amp;ouml;erna p&amp;aring; friluftsmuseet i sommar. Det inneb&amp;auml;r i sin tur att m&amp;aring;nga har gjort en rad nya erfarenheter, inte minst av bes&amp;ouml;karnas reaktioner. H&amp;auml;r kommer fungeringar fr&amp;aring;n tre av dem; museichefen, byggnadsantikvarien och kanslichefen.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;Min sommar i Murbergskyrkan&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Tv&amp;aring; varma juliveckor i Murbergskyrkan har varit en, ur flera synpunkter, positiv upplevelse. Att i en direkt dialog med bes&amp;ouml;karna f&amp;aring; uppleva deras intryck av kyrkan, friluftsmuseet och l&amp;auml;nsmuseet har varit berikande. N&amp;aring;gra av mina reflektioner &amp;auml;r som f&amp;ouml;ljer:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det har f&amp;ouml;rv&amp;aring;nat mig&lt;/strong&gt; att inslaget utl&amp;auml;ndska bes&amp;ouml;kare &amp;auml;r s&amp;aring; h&amp;ouml;gt. En gissning kan vara bort emot en fj&amp;auml;rdedel. Det f&amp;ouml;rv&amp;aring;nade ocks&amp;aring; att det var en s&amp;aring; blandad tillstr&amp;ouml;mning av nationaliteter. Holland, Belgien, Frankrike, Italien, Norge, Tyskland och Ryssland (1 person) kunde jag r&amp;auml;kna in under mina tv&amp;aring; veckor. Det p&amp;aring;minde samtidigt om bristen p&amp;aring; informationsskyltar p&amp;aring; fr&amp;auml;mmande spr&amp;aring;k och d&amp;aring; i f&amp;ouml;rsta hand p&amp;aring; engelska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Samtliga bes&amp;ouml;kare&lt;/strong&gt;, svenska som utl&amp;auml;ndska, var mycket erk&amp;auml;nnsamma i sina omd&amp;ouml;men om kyrkan och friluftsmuseet. Man ber&amp;auml;ttar att man upplever milj&amp;ouml;erna som vackra och v&amp;auml;lsk&amp;ouml;tta. Det enda klagom&amp;aring;l jag fick var fr&amp;aring;n ett holl&amp;auml;ndskt par om bristen p&amp;aring; information p&amp;aring; engelska. N&amp;aring;gra svenska bes&amp;ouml;kare tog upp fr&amp;aring;gan om beslutet att &amp;ouml;ppna v&amp;aring;ra kyrkor f&amp;ouml;r borgerliga ceremonier och de var tydligt positiva till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;M&amp;aring;nga bes&amp;ouml;kare&lt;/strong&gt; som kommer in i kyrkan f&amp;aring;r sv&amp;aring;rt med synen i &amp;ouml;verg&amp;aring;ngen fr&amp;aring;n dagsljus till det dunkla kyrkorummet och jag tror att en b&amp;auml;ttre belysning av koret och absiden skulle f&amp;ouml;rb&amp;auml;ttra upplevelsen av kyrkorummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Jag har tidigare funnit&lt;/strong&gt; Theodor Hellmans kyrkoskapelse antikvariskt lite sv&amp;aring;r att sm&amp;auml;lta. Denna tveksamhet har under mina veckor i kyrkan, i kombination med bes&amp;ouml;karnas positiva upplevelse av kyrkorummet, tonat bort. Murbergskyrkans blandning av funktioner, museum och kyrkorum, av f&amp;ouml;rebilder fr&amp;aring;n olika tidsperioder och fr&amp;aring;n ett antal kyrkor i fyra norrl&amp;auml;ndska landskap, sm&amp;auml;lter samman till en skapelse med en helt egen autenticitet. Hellmans frimodiga f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt till den antikvariska trov&amp;auml;rdigheten i m&amp;ouml;tet med hans pedagogiska och folkbildande ambitioner k&amp;auml;nns befriande. Det hela &amp;auml;r en vacker och harmonisk helhet som fungerar och g&amp;ouml;r ett starkt intryck p&amp;aring; kyrkans bes&amp;ouml;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Bengt Edgren, landsantikvarie&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;Reflektioner fr&amp;aring;n pr&amp;auml;stg&amp;aring;rden&lt;/u&gt;&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
Jag har haft en trevlig vecka i pr&amp;auml;stg&amp;aring;rden med en j&amp;auml;mn str&amp;ouml;m av bes&amp;ouml;kare som &amp;auml;r positiva och intresserade. I s&amp;ouml;ndags n&amp;auml;r det regnade hela dagen var det v&amp;auml;ldigt f&amp;aring; bes&amp;ouml;kare, s&amp;aring; v&amp;auml;dret betyder mycket om man &amp;aring;ker till Murberget eller inte. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Bes&amp;ouml;karna tycker&lt;/strong&gt; att det &amp;auml;r en trivsam milj&amp;ouml; i pr&amp;auml;stg&amp;aring;rden som ser ut som ett riktigt hem. S&amp;auml;rskilt k&amp;ouml;ket k&amp;auml;nner de igen sedan de var och h&amp;auml;lsade p&amp;aring; farmor, eller som det ser ut i deras torp. Den gamla elspisen och kylsk&amp;aring;pet, liksom den tredelade kakburken, v&amp;auml;cker minnen fr&amp;aring;n &amp;auml;ldre tider. N&amp;auml;r de f&amp;aring;r smaka av Ocealsaften v&amp;auml;cks nostalgiska minnen fr&amp;aring;n barndomen n&amp;auml;r mormor bj&amp;ouml;d p&amp;aring; saft. De ber&amp;auml;ttar var i H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand de k&amp;ouml;pte saftkoncentratet och vilka smaker som fanns. De flesta bes&amp;ouml;karna smakar g&amp;auml;rna av saften och de hembakta kakorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Barnfamiljerna g&amp;aring;r f&amp;ouml;rst&lt;/strong&gt; till kaninburen och barnen b&amp;ouml;rjar mata kaninen Klara. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna ber&amp;auml;ttar vilka blad kaniner tycker om och alla rusar omkring och letar efter mat till Klara. Ton&amp;aring;ringarna g&amp;aring;r ocks&amp;aring; f&amp;ouml;rst till kaninburen och letar efter maskrosblad. Det &amp;auml;r viktigt och roligt med djur i milj&amp;ouml;erna som lockar bes&amp;ouml;karna hit. Sedan g&amp;aring;r de omkring i tr&amp;auml;dg&amp;aring;rden och tittar p&amp;aring; v&amp;auml;xterna som g&amp;auml;rna kunde haft diskreta namnskyltar. M&amp;aring;nga g&amp;aring;r direkt in i huset och tar tr&amp;auml;dg&amp;aring;rden p&amp;aring; v&amp;auml;g ut. Sedan g&amp;aring;r de vidare till n&amp;auml;sta milj&amp;ouml; eller ocks&amp;aring; &amp;auml;r pr&amp;auml;stg&amp;aring;rden sista stoppet p&amp;aring; friluftsmuseet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Hj&amp;ouml;rdis Ek, byggnadsantikvarie&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;&lt;u&gt;En rolig och nyttig erfarenhet&lt;/u&gt; &lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;F&amp;ouml;rst och fr&amp;auml;mst har det varit v&amp;auml;ldigt nyttigt, roligt och l&amp;auml;rorikt att arbeta p&amp;aring; friluftsmuseet. Jag har ju f&amp;ouml;rsatt mig i en situation som jag aldrig tidigare befunnit mig i. Vet inte hur bes&amp;ouml;karna uppfattat det, men jag hoppas och tror att de f&amp;aring;tt med sig n&amp;aring;got fr&amp;aring;n sitt bes&amp;ouml;k. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Jag har hittills arbetat&lt;/strong&gt; 8 dagar och har m&amp;auml;rkt att det &amp;auml;r viktigt att alltid planera f&amp;ouml;r n&amp;aring;gra sysslor som lockar bes&amp;ouml;karna, men ocks&amp;aring; f&amp;ouml;r att det d&amp;aring; blir roligare att jobba i milj&amp;ouml;n. Bakning, skura mattor, vedhuggning och strumpstickning &amp;auml;r n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; sysslor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;B&amp;auml;st av allt &amp;auml;r &amp;rdquo;mina&amp;rdquo; h&amp;ouml;nor &lt;/strong&gt;och tuppen. Dom &amp;auml;r mycket s&amp;auml;llskapliga och ett v&amp;auml;rdefullt tillskott till Smedstorpet. Hittills har det ocks&amp;aring; fungerat bra att locka in dem p&amp;aring; kv&amp;auml;llen. Inte minst tack vare en sockerkaka som en bes&amp;ouml;kare l&amp;auml;mnade till h&amp;ouml;nsen. V&amp;auml;rdefullt &amp;auml;r ocks&amp;aring; alla barnleksaker. Soliga och varma dagar kan b&amp;aring;de vuxna och barn tillbringa l&amp;aring;ng tid p&amp;aring; styltorna och grodhoppningen. Hoppas att det blir bra v&amp;auml;der kommande dagar, annars &amp;auml;r det b&amp;aring;de kallt, ruggigt och ensamt i Smedstorpet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Ann-Marie Karlsson, kanslichef &lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=425</link><pubDate>Wed, 28 Jul 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Fler och fler kommer till allsång på Murberget</title><description>&lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&lt;strong&gt;Tre fr&amp;aring;gor till Paulin Norgren som ansvarat f&amp;ouml;r genomf&amp;ouml;randet av sommarens alls&amp;aring;ngskv&amp;auml;llar p&amp;aring; Murberget.&lt;/strong&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&lt;strong&gt;1) Hur har det sett ut med bes&amp;ouml;k p&amp;aring; alls&amp;aring;ngskv&amp;auml;llarna i &amp;aring;r?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Det har varit &amp;ouml;ver f&amp;ouml;rv&amp;auml;ntan. F&amp;ouml;rsta kv&amp;auml;llen, n&amp;auml;r FJK var h&amp;auml;r, hade vi n&amp;aring;gon stans mellan 1.700-2.000 bes&amp;ouml;kare. Det &amp;auml;r lite sv&amp;aring;rt att veta exakt eftersom det &amp;auml;r fri entr&amp;eacute; till arrangemanget. Folk bara v&amp;auml;ller in, de har med egna stolar och picknickfiltar f&amp;ouml;r de vet att b&amp;auml;nkplatserna inte kommer att r&amp;auml;cka till. &lt;br /&gt;
Den andra kv&amp;auml;llen, med Susanne Bertlin och Mattias H&amp;auml;ggstr&amp;ouml;m, kom det n&amp;auml;rmare 1000 personer trots att v&amp;auml;dret var lite ostadigt. Det var en fantastiskt trevlig kv&amp;auml;ll. N&amp;auml;r det b&amp;ouml;rjade regna och m&amp;aring;nga valde att g&amp;aring; hem, var det &amp;auml;nd&amp;aring; ca 300 personer, med regncaper och paraplyer som stannade kvar. Bel&amp;ouml;ning blev n&amp;aring;gra h&amp;auml;rliga s&amp;aring;ngnummer av g&amp;auml;startisterna och pl&amp;ouml;tsligt avtog regnet och en vacker regnb&amp;aring;ge visade sig &amp;ouml;ver scenen. Ett n&amp;auml;stan magiskt &amp;ouml;gonblick! &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;2) Det har varit psalms&amp;aring;ng i &amp;aring;r. Hur har det tagits emot?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Vi har sjungit en sommarpsalm i b&amp;ouml;rjan p&amp;aring; varje alls&amp;aring;ngskv&amp;auml;ll och det har varit ett uppskattat inslag. V&amp;aring;ra sommarpsalmer &amp;auml;r ju som sm&amp;aring; juveler i den svenska s&amp;aring;ngskatten. Och alla kan dem s&amp;aring; det &amp;auml;r l&amp;auml;tt att sjunga med.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&lt;strong&gt;3) Vilka &amp;auml;r dina h&amp;ouml;gst personliga reflektioner kring alls&amp;aring;ngen s&amp;aring;h&amp;auml;r innan sista kv&amp;auml;llen f&amp;ouml;r i &amp;aring;r?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Jag hoppas f&amp;ouml;rst&amp;aring;s p&amp;aring; bra v&amp;auml;der och mycket folk. Att det blir en trevlig kv&amp;auml;ll &amp;auml;r jag &amp;ouml;vertygad om. Det som alltid sl&amp;aring;r mig varje kv&amp;auml;ll &amp;auml;r att alla &amp;auml;r p&amp;aring; s&amp;aring; bra hum&amp;ouml;r. Fr&amp;aring;n att man kommer till man g&amp;aring;r hem, det &amp;auml;r bara leende m&amp;auml;nniskor &amp;ouml;verallt. Jag vet inte vad det beror p&amp;aring;, om det &amp;auml;r sjungandet, Lasse T eller den fina milj&amp;ouml;n h&amp;auml;r uppe p&amp;aring; Murberget. Helt klart &amp;auml;r alls&amp;aring;ngskv&amp;auml;llarna bra f&amp;ouml;r v&amp;auml;lbefinnandet. &lt;br /&gt;
Mitt personliga inslag i programmet &amp;auml;r den &amp;rdquo;museala muntrationen&amp;rdquo; d&amp;aring; jag visar upp f&amp;ouml;rem&amp;aring;l ur l&amp;auml;nsmuseets samlingar. Det &amp;auml;r v&amp;auml;ldigt kul att g&amp;aring; och klura ut vad jag ska visa f&amp;ouml;r n&amp;aring;got och vad det finns f&amp;ouml;r intressant att ber&amp;auml;tta som anknyter till just det f&amp;ouml;rem&amp;aring;let. I &amp;aring;r har vi br&amp;ouml;llop som tema och hittills har jag visat brudkronor och br&amp;ouml;llopsskor. S&amp;aring; till sista kv&amp;auml;llen t&amp;auml;nker jag visa n&amp;aring;got f&amp;ouml;r partiet d&amp;auml;r emellan, men det &amp;auml;r inte s&amp;auml;kert att det blir ett kl&amp;auml;desplagg. Mer &amp;auml;n s&amp;aring; s&amp;auml;ger jag inte. Exakt vad jag kommer att visa &amp;auml;r hemligt &amp;auml;nda tills jag &amp;ouml;ppnar l&amp;aring;dan d&amp;auml;r p&amp;aring; scenen. Hm, lite hemlighetsmakeri &amp;auml;r nog ocks&amp;aring; bra f&amp;ouml;r v&amp;auml;lbefinnandet.&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;font color="#000000"&gt;&lt;em&gt;Ann-Sofie Ingman&lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=424</link><pubDate>Tue, 27 Jul 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Lusthuset snart klart</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I h&amp;ouml;st ska det st&amp;aring; klart, lusthuset vid &amp;Aring;vike Herrg&amp;aring;rd, men redan p&amp;aring; l&amp;ouml;rdag den 3 juli finns i alla fall m&amp;ouml;jligheten att f&amp;aring; en god inblick i hur det kommer att se ut.&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="" width="375" height="366" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/lusthuset.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Lusthuset kommer att bli vitt med inslag av gr&amp;aring;tt och skogsgr&amp;ouml;nt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under byggnadsv&amp;aring;rdsdagen&lt;/strong&gt; kommer snickarna som arbetet med restaureringen att finns p&amp;aring; plats och ber&amp;auml;tta vad som h&amp;auml;nt. &lt;br /&gt;
- Snickarna kommer att m&amp;aring;la och montera listverk i lusthuset, ber&amp;auml;ttar Curt Nordlander som &amp;auml;r chef f&amp;ouml;r den tekniska avdelningen p&amp;aring; Murberget. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lister och f&amp;ouml;nsterfoder&lt;/strong&gt; &amp;auml;r m&amp;aring;lade inomhus under vintern. Nu ska komma p&amp;aring; plats. De vackra f&amp;ouml;nster som h&amp;ouml;r till byggnaden &amp;auml;r ocks&amp;aring; iordningst&amp;auml;llda inne i verkstaden i museet. &lt;br /&gt;
- De nyrenoverade f&amp;ouml;nstren &amp;auml;r tr&amp;auml;spr&amp;ouml;jsade med inslag av f&amp;auml;rgat glas. V&amp;auml;ldigt fina f&amp;ouml;rklarar Curt Nordlander. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Som alltid&lt;/strong&gt; n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller de gamla husen p&amp;aring; friluftsmuseiomr&amp;aring;det s&amp;aring; renoveras de varsamt och alltid med de f&amp;auml;rger och material som h&amp;ouml;r tiden f&amp;ouml;r byggnaden till. D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det &amp;auml;kta linoljef&amp;auml;rg som g&amp;auml;ller f&amp;ouml;r m&amp;aring;lningen. F&amp;auml;rgs&amp;auml;ttningen &amp;auml;r klar. &lt;br /&gt;
- Lusthuset blir vitt med inslag av gr&amp;aring;tt och skogsgr&amp;ouml;nt. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En plan finns ocks&amp;aring;&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r naturen som ska bevaras s&amp;aring; or&amp;ouml;rd som m&amp;ouml;jligt. Byggnaden ska ligga i en skogsbacke d&amp;auml;r bj&amp;ouml;rkstammarna &amp;auml;r uppstammade, s&amp;aring; att bladverket finns p&amp;aring; h&amp;ouml;jden och l&amp;auml;mnar de vita stammarna lite som pelare runt den. Inga blommor ut&amp;ouml;ver de som v&amp;auml;xer naturligt i backen ska planteras. &lt;br /&gt;
- T&amp;auml;nk en vitsippsbacke och s&amp;aring; de h&amp;ouml;ga vita bj&amp;ouml;rkstammarna. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;P&amp;aring; fr&amp;aring;gan om&lt;/strong&gt; de st&amp;ouml;tt p&amp;aring; n&amp;aring;gra problem under restaureringen svarar Curt Nordlander: &lt;br /&gt;
- Det enda problemet &amp;auml;r v&amp;auml;l att timmerstommen och &amp;auml;ven fasaden var i s&amp;auml;mre skick &amp;auml;n vi hade v&amp;auml;ntat oss. Vi har f&amp;aring;tt byta ut en hel del timmer och virke. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu b&amp;ouml;rjar det i alla fall ta form&lt;/strong&gt; och sent i h&amp;ouml;st ser han fram emot att f&amp;aring; inviga lusthuset. Om Curt Nordlander f&amp;aring;r best&amp;auml;mma skulle han g&amp;auml;rna se att det blev en lokal som anv&amp;auml;ndes f&amp;ouml;r br&amp;ouml;llop och fest, musik och underh&amp;aring;llning. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;N&amp;auml;r han till sist f&amp;aring;r fr&amp;aring;gan&lt;/strong&gt; om det finns n&amp;aring;got mer att ber&amp;auml;tta om lusthuset ber&amp;auml;ttar han vad som kanske &amp;auml;r en skr&amp;ouml;na: &lt;br /&gt;
- Det s&amp;auml;gs att lusthuset byggdes i samband med att prins Karl &amp;aring;kte p&amp;aring; Eriksgata. Han skulle komma f&amp;ouml;rbi och inta f&amp;ouml;rfriskningar. Nu blev det inte s&amp;aring;. Han kom aldrig. Jag vet inte vad det finns f&amp;ouml;r sanning i det. Kanske &amp;auml;r det bara en skr&amp;ouml;na. &lt;br /&gt;
- Kan det inte vara dags f&amp;ouml;r en kunglig att inviga det nu i h&amp;ouml;st? N&amp;auml;r han nu inte kom f&amp;ouml;rra g&amp;aring;ngen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Text: Ann-Sofie Ingman&lt;br /&gt;
Foto: Bj&amp;ouml;rn Grankvist&lt;/em&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=423</link><pubDate>Tue, 29 Jun 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Samp viktigt i en globaliserad värld</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Tre representanter f&amp;ouml;r Murberget har deltagit vid Nya Samps Generel Meeting som h&amp;aring;llits i Tanzania. Vice ordf&amp;ouml;rande Mathias R&amp;ouml;nnqvist var en av dem. H&amp;auml;r ber&amp;auml;ttar han om n&amp;aring;gra intryck fr&amp;aring;n sammankomsten.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="Paulin Norgren, matias Rönnqvist och Björn Grankvist  tillsammans med Sveriges ambassadör Staffan Herrström" width="375" height="320" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/general meeting2.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;font face="Verdana"&gt;&lt;span class="bildtext"&gt;&lt;font face="Verdana"&gt;Paulin Norgren, Matias R&amp;ouml;nnqvist och Bj&amp;ouml;rn Grankvist&amp;nbsp; tillsammans med Sveriges ambassad&amp;ouml;r Staffan Herrstr&amp;ouml;m&lt;/font&gt;&lt;/span&gt;&lt;/font&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vad &amp;auml;r dina intryck av Samp som organisation?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Det &amp;auml;r ett n&amp;auml;tverk som kan g&amp;ouml;ra stor nytta b&amp;aring;de f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka utbytet mellan olika kulturer i olika delar av v&amp;auml;rlden, och d&amp;auml;rigenom &amp;auml;ven &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen mellan olika l&amp;auml;nder och dess innev&amp;aring;nare. &lt;br /&gt;
N&amp;auml;tverket kan dessutom g&amp;ouml;ra stor nytta f&amp;ouml;r de ing&amp;aring;ende museerna d&amp;aring; de, och framf&amp;ouml;rallt dess deltagande personal, f&amp;aring;r stora m&amp;ouml;jligheter till erfarenhetsutbyte och tillf&amp;auml;lle till att ta in nya id&amp;eacute;er och erfarenheter. Numera &amp;auml;r ju Samp en f&amp;ouml;rening d&amp;auml;r alla museer deltar p&amp;aring; lika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vad h&amp;auml;nde under resan till Tanzania?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Det var intensiva dagar d&amp;auml;r vi diskuterade vilken betydelse n&amp;auml;tverket kan ha f&amp;ouml;r museerna som &amp;auml;r med. Vi pratade en hel del om hur vi kan l&amp;ouml;sa situationer i museisammanhang och s&amp;aring; handlade det f&amp;ouml;rst&amp;aring;s en hel del om v&amp;auml;rdmuseet i Dar Es Salam. Jag blev lite avundsjuk p&amp;aring; den expansiva fas de &amp;auml;r inne i. Det tidigare Nationalmuseet har idag byggt ut och breddat sin verksamhet och arbetar med kultur i vidaste bem&amp;auml;rkelse, med samtidskonst, dans o s v. De har mycket bes&amp;ouml;k av barngrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vad &amp;auml;r general meeting?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;General meeting (GM) annordnas med n&amp;aring;gra &amp;aring;rs mellanrum och &amp;auml;r &amp;quot;det stora m&amp;ouml;tet&amp;quot; d&amp;auml;r representanter f&amp;ouml;r alla medlemsmuseer och &amp;auml;ven, vilket var nytt f&amp;ouml;r i &amp;aring;r, representanter f&amp;ouml;r surrounding communities, i v&amp;aring;rt fall H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand, var inbjudna att delta. Detta var det f&amp;ouml;rsta GM sedan Samp ombildades 2008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vad &amp;auml;r ditt best&amp;aring;ende intryck av m&amp;ouml;tet med kollegor fr&amp;aring;n museer i andra delar av v&amp;auml;rlden?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Att de vardagliga fr&amp;aring;gorna &amp;auml;r till stor del likartade i alla delar av v&amp;auml;rlden. Ett n&amp;auml;tverk som Samp kan g&amp;ouml;ra stor nytta med utbyte av id&amp;eacute;er och erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img width="375" height="377" alt="" src="http://www.murberget.se/UserFiles/Image/Artiklar/2010/general%20meeting1.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Mathias R&amp;ouml;nnqvist blir intervjuad&amp;nbsp;av en lokal TV-kanal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ert bes&amp;ouml;k uppm&amp;auml;rksammades i flera lokala medier i Dar es Salaam. Vad var de intresserade av?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;GM uppm&amp;auml;rksammades av minst en lokal tidning och tv kanaler. De var intresserade av hur vi ser p&amp;aring; samarbetet i Samp och vad vi anser nyttan av n&amp;auml;tverkat vara, samt sj&amp;auml;lvklart vad vi tyckte om v&amp;aring;ra dagar i Tanzania, och d&amp;aring; mera specifikt Dar Es Salam och National museum and House of Cultures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Hur ser du p&amp;aring; Samp inf&amp;ouml;r framtiden?&lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;Jag hoppas att n&amp;auml;tverk som Samp kan ha en betydande roll i framtiden d&amp;aring; utbyte mellan kulturer/folk/l&amp;auml;nder blir viktigare och viktigare i en mer globaliserad v&amp;auml;rld. Inte minst f&amp;ouml;r att &amp;ouml;ka f&amp;ouml;rst&amp;aring;elsen f&amp;ouml;r varandra och v&amp;aring;ra likheter/olikheter. Sedan tror jag att det &amp;auml;ven &amp;auml;r en &amp;ouml;verlevnadsfr&amp;aring;ga f&amp;ouml;r m&amp;aring;nga museer/instutitioner att kunna ta till sig erfarenheter och id&amp;eacute;er fr&amp;aring;n andra, f&amp;ouml;r att underl&amp;auml;tta det dagliga arbetet och &amp;auml;ven f&amp;ouml;r att&amp;nbsp;attrahera nya m&amp;aring;lgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Text: Ann-Sofie Ingman&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=422</link><pubDate>Mon, 21 Jun 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Terassen blir kalejdoskop</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Ett rum med ljus och rymd d&amp;auml;r speglar och bokst&amp;auml;ver i alla t&amp;auml;nkbara former skapar o&amp;auml;ndliga m&amp;ouml;jligheter f&amp;ouml;r b&amp;aring;de barn och pedagoger. Ett rum d&amp;auml;r f&amp;ouml;r&amp;auml;ldrarna dessutom kan ha full kontroll &amp;ouml;ver vad som h&amp;auml;nder och sker. S&amp;aring; kan det bli om formgivaren Bj&amp;ouml;rn Eds f&amp;ouml;rslag till barnrum p&amp;aring; Murberget blir verklighet.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Planerna p&amp;aring; att skapa ett rum&lt;/strong&gt; f&amp;ouml;r barn centralt bel&amp;auml;get i l&amp;auml;nsmuseibyggnaden har funnits en tid. N&amp;auml;r utst&amp;auml;llningen LJUDLAByrint st&amp;auml;ngde stod Terassen d&amp;auml;r som en m&amp;ouml;jlighet. Fr&amp;aring;gan var hur? Oron fanns f&amp;ouml;r att rummet var st&amp;auml;ngt. F&amp;ouml;r&amp;auml;ldrar och l&amp;auml;rare skulle inte kunna ha n&amp;aring;gon &amp;ouml;verblick &amp;ouml;ver barnens aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="432" alt="Bild av modell till ett barnrum på Murberget" width="375" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/modell barnrummet.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Modell av hur ett barnrum kan ta form p&amp;aring; Murberget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Formgivare Bj&amp;ouml;rn Ed&lt;/strong&gt; som varit engagerad i uppbyggnaden av de fasta historiska utst&amp;auml;llningarna k&amp;auml;nner verksamheten p&amp;aring; Murberget v&amp;auml;l. Han fick uppdraget att komma med ett f&amp;ouml;rslag f&amp;ouml;r lekrummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- N&amp;auml;r jag h&amp;ouml;rde talas om oron&lt;/strong&gt; att man inte hade &amp;ouml;verblick t&amp;auml;nkte jag aha! Jag hade sett en utst&amp;auml;llning i New York d&amp;auml;r de med hj&amp;auml;lp av speglar gjort det m&amp;ouml;jligt att se en sexrummare, ber&amp;auml;ttar Bj&amp;ouml;rn Ed p&amp;aring; telefon fr&amp;aring;n &amp;Ouml;land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Lite enkelt kan id&amp;eacute;n beskrivas&lt;/strong&gt; som backspegelsprincipen omsatt i flertal. Det ger dem som finns utanf&amp;ouml;r rummet m&amp;ouml;jlighet att se vad som h&amp;auml;nder d&amp;auml;r inne, och sp&amp;auml;nnande upplevelser f&amp;ouml;r barnen som r&amp;ouml;r sig bland dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Nu &amp;auml;r speglarna bara en del&lt;/strong&gt; av det hela, bokst&amp;auml;verna en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Jag t&amp;auml;nker mig&lt;/strong&gt; att det ska finnas bokstavspallar, bord, rebusar p&amp;aring; v&amp;auml;ggarna. 1, 2, 3 &amp;ndash; museets ABC, f&amp;ouml;rklarar Bj&amp;ouml;rn Ed och ger n&amp;aring;gra exempel p&amp;aring; alla de m&amp;ouml;jligheter som leken med bokst&amp;auml;ver kan inneb&amp;auml;ra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Bokst&amp;auml;verna kan ordnas&lt;/strong&gt;, sorteras och v&amp;aring;rdas. Det g&amp;aring;r att knyta an till grunderna f&amp;ouml;r v&amp;aring;ra museer. Vad &amp;auml;r ett museum? Vad g&amp;ouml;r man i museet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Bj&amp;ouml;rn Ed ser med andra ord&lt;/strong&gt; lekrummet som en arena f&amp;ouml;r pedagogiska program av olika slag. Med f&amp;ouml;rem&amp;aring;l ur samlingarna som visas utifr&amp;aring;n olika teman blir m&amp;ouml;jligheterna o&amp;auml;ndliga. Han p&amp;aring;minner om utst&amp;auml;llningen n&amp;auml;r konstn&amp;auml;rer valde f&amp;ouml;rem&amp;aring;l ur samlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Till gestaltningen av rummet&lt;/strong&gt; h&amp;ouml;r &amp;auml;ven f&amp;auml;rger. Han ser framf&amp;ouml;r sig ett ljust inre rum med speglar d&amp;auml;r g&amp;aring;ngen upp och ner fr&amp;aring;n rummet &amp;auml;r m&amp;aring;lat i regnb&amp;aring;gens alla f&amp;auml;rger. I g&amp;aring;ngen skulle det ocks&amp;aring; finnas siffror. &amp;Aring;ter igen ser Bj&amp;ouml;rn Ed kopplingar till museets verksamhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Alla f&amp;ouml;rem&amp;aring;len i magasinen har ju ett nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hans id&amp;eacute; h&amp;ouml;r gluggar i ytterv&amp;auml;ggen som v&amp;auml;cker associationer till b&amp;aring;tar och flygplan, rutschbanor och skrammelh&amp;ouml;rna. F&amp;ouml;rslaget har som sagt o&amp;auml;ndliga m&amp;ouml;jligheter. Fr&amp;aring;gan &amp;aring;terst&amp;aring;r om Terassen blir Kalejdoskop?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Jag ser Bj&amp;ouml;rn Eds f&amp;ouml;rslag&lt;/strong&gt; som mycket attraktivt och utvecklingsbart. Det k&amp;auml;nns samtidigt som en m&amp;ouml;jlighet att &amp;auml;ntligen skapa en sp&amp;auml;nnande milj&amp;ouml; f&amp;ouml;r barnen p&amp;aring; b&amp;auml;sta plats i l&amp;auml;nsmuseets vackra byggnad, f&amp;ouml;rklarar museichefen Bengt Edgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Text: Ann-Sofie Ingman&lt;br /&gt;
Foto: Bj&amp;ouml;rn Grankvist&lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=421</link><pubDate>Thu, 17 Jun 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>En engelsman ser på Västernorrland</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;David Adshead &amp;auml;r arkitekturhistoriker och verksam som head curator vid National Trust. Han har huvudansvar f&amp;ouml;r historiska byggnader i England, Wales och Norra Irland och var en av de medverkade i programmet vid Tr&amp;auml;akademiens konferens i H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand f&amp;ouml;r en tid sedan. Museichef Bengt Edgren st&amp;auml;llde tv&amp;aring; fr&amp;aring;gor till honom om intryck fr&amp;aring;n konferensen, byggnader i l&amp;auml;net och vad han tar med sig tillbaka till sina kollegor i England.&lt;/strong&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H&amp;auml;r en kort sammanfattning p&amp;aring; svenska f&amp;ouml;ljt av fr&amp;aring;gorna och de fullst&amp;auml;ndiga svaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="250" alt="" width="375" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/david.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Arkitekturhistorikern David Adshead vid sitt bes&amp;ouml;k p&amp;aring; Murberget.&lt;br /&gt;
Foto: Bj&amp;ouml;rn Grankvist&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;David Adshead ber&amp;auml;ttar&lt;/strong&gt; att h&amp;auml;r blivit fascinerad &amp;ouml;ver att se hur ansvariga representanter f&amp;ouml;r olika sektorer, samlats f&amp;ouml;r att samtala om kulturarv, hantverk och media. Han skulle g&amp;auml;rna se ett liknande gr&amp;auml;ns&amp;ouml;verskridande m&amp;ouml;te mellan sektorer i sitt hemland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Han konstaterar ocks&amp;aring;&lt;/strong&gt; att mycket &amp;auml;r sig likt i Sverige och England, fr&amp;aring;gor om bevarande av b&amp;aring;de byggnader och hantverkskunnande liksom den stora fr&amp;aring;gan om hur det ska vara m&amp;ouml;jligt att konkurera med andra lockelser och n&amp;aring; ut till m&amp;aring;nga m&amp;auml;nniskor i dagens samh&amp;auml;lle med kunskap om kulturarvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;David Adshead ber&amp;ouml;r ocks&amp;aring;&lt;/strong&gt; faktum att det i Sverige finns ett stort statligt engagemang i kultursektorn. I Storbritannien &amp;auml;r det inte s&amp;aring;. National Trust d&amp;auml;r han sj&amp;auml;lv &amp;auml;r verksam &amp;auml;r en frist&amp;aring;ende v&amp;auml;lg&amp;ouml;renhetsorganisation som grundades f&amp;ouml;r 115 &amp;aring;r sedan. Den startade som en liten verksamhet driven av amat&amp;ouml;rer och &amp;auml;r numera en organisation med 3,7 miljoner medlemmar och &amp;auml;r huvudfinansi&amp;auml;r f&amp;ouml;r tillg&amp;auml;ngligg&amp;ouml;rande av landets kulturella rikedom och naturliga sk&amp;ouml;nhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Fr&amp;aring;n sina dagar i H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand&lt;/strong&gt; tar han med sig en p&amp;aring;minnelse om &amp;aring; ena sidan den unika kvalit&amp;eacute; som finns i varje regions kulturarv, och &amp;aring; andra sidan den likhet som finns hos m&amp;auml;nniskor som handlar om en str&amp;auml;van efter att bevara vad f&amp;ouml;rf&amp;auml;derna l&amp;auml;mnat efter sig och att anta utmaningen i att f&amp;ouml;rmedla detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;David Adshead ber&amp;auml;ttar till sist&lt;/strong&gt; om sin uppskattning av landsh&amp;ouml;vdingen i l&amp;auml;net som inte bara visade stort intresse i konferensen utan ocks&amp;aring; h&amp;ouml;ll mottagning i det vackra residenset p&amp;aring; kv&amp;auml;llen. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Bengt E: You have been part of the seminar that was arranged by Tr&amp;auml;akademien in H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand. What do you bring back with you from the seminar and what will you tell your colleagues at home of the day in H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand? &lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;David A:&lt;/strong&gt; It was fascinating to be part of the seminar in H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand and to see senior, national and county representatives of different sectors &amp;ndash; from heritage bodies, television and radio, and technical and academic institutions &amp;ndash; coming together to share their thoughts on the three themes of culture, craft skills and the media. Sadly I don&amp;rsquo;t speak Swedish but by concentrating as hard as I could and being attentive to every scrap of information that language, gesture and image offered I found that I could follow the gist of each presentation and something of the debate. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The concerns were familiar &amp;ndash; how best to care for the country&amp;rsquo;s built heritage, how to keep craft skills alive &amp;ndash; important in themselves and essential for the on-going, authentic repair of historic fabric &amp;ndash; and how to excite the public about history and culture when there are so many other distractions and seductions in the modern world. The scope of the seminar was perhaps rather broad, but had it been narrower the day might not have been so stimulating or productive; it is all too easy for every discipline or profession to talk to its own, and in the cultural historian Maja Hagerman we had a very lively moderator who was able to make connection and to challenge fixed ideas. I would like to see this sort of cross sectoral debate in the United Kingdom. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sweden has a tradition of greater state involvement in the cultural domain that does Great Britain and I was invited to the seminar to help explain something of the origins and workings of the National Trust ( England, Wales and Northern Ireland), a charity independent of Government that is now some 115 years years old. Remarkably the National Trust, although starting as a tiny amateur-run body now has 3.7 million members and is a major provider of access to the country&amp;rsquo;s cultural riches and natural amenity. Its success has depended on a strong founding vision, legislation that confers unique powers to hold land inalienably, in perpetuity, a critical mass of population from which support flows, and the development of a volunteering culture. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The debate in H&amp;auml;rn&amp;ouml;sand touched on the question of whether or not the establishment of a National Trust in Sweden would help with the conservation and promotion of the country&amp;rsquo;s patrimony. The circumstances of every nation are of course different and the varied experiences of the many members from around the world of INTO, the International National Trust Organisation should prove very informative &amp;ndash; that in terms of what has worked well or not so well, where and why. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
What did I take away? A reminder, on the hand, of the special and unique qualities of every region&amp;rsquo;s or country&amp;rsquo;s cultural traditions and legacy, and, on the other, of the similarities between peoples, their common urge to create and express, to preserve and share, and that as far as trying to transfer to our successors something of our own values and those of our forebears we encounter pretty much the same challenges and opportunities. Throughout I was shown every kindness as the only non-Swedish speaker &amp;ndash; there are advantages to being the only alien sometimes. It was tremendous too that the County Governor took such an interest in the day&amp;rsquo;s proceedings and hosted a reception that evening in the elegant landsh&amp;ouml;vdingeresidenset for all the participants. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Bengt E: Travelling around in the country of V&amp;auml;sternorrland you saw a lot of buildings and sites. What will you specially remember and why? &lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;David A:&lt;/strong&gt; It was a great privilege to be whisked away, in expert company , on a mystery tour to see such a variety of buildings along the shores of the &amp;Aring;ngerman&amp;auml;lven, skirting the southern edge of the famous High coast World Heritage site. A foreign tourist travelling alone could never hope to gain such an insight into the life and culture of a region even after weeks of exploration, or to understand the historic importance of its forest and mineral wealth, its fishing and agriculture. We saw manor house of the 1770s; the late 19th century streetscape of Sollefte&amp;aring;; a turn of the century sanatorium, high in the cold, clean air of the hills; a timber merchant&amp;rsquo;s house in Bollstabruk with a beautiful first floor saloon, its walls decorated with panoramic paintings of harbour scenes; and the late 19th century brick-built Villa Merlo, the ambitious first work of the architect Isak Gustaf Clasons which now houses the archive of the paper manufacturing company SCA. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
All were fascinating and I particularly enjoyed seeing the National Romantic style court house (1904) in Sollefte&amp;aring; with its exuberant Viking decoration and splendid furniture designed en- suite, and happily still in &amp;ndash;situ though the building&amp;rsquo;s use has recently changed, but the highlight for me &amp;ndash; and it is an experience that I shall never forget &amp;ndash; was seeing the interior of the extraordinary church at Ytterl&amp;auml;nn&amp;auml;s. The metalwork animal mask handle with a great ring in its mouth on the ancient door is remarkable enough, but inside the astonishingly well preserved late 15th century wall paintings - biblical scenes on the walls and marvellous, animated patterns on the ribs and vault of the ceiling, the colours still vibrant &amp;ndash; are next to miraculous. The imagery somehow escaped the liturgical changes brought about the Protestant reformation, and later those of a changed aesthetic which also encouraged the liberal application of whitewash. In the mid 17th century, I understand, the local vicar claimed to be unaware of Martin Luther&amp;rsquo;s catechisms when quizzed by church commissioners! &lt;br /&gt;
The preservation of the church has been well served both by the dry cold and its remoteness. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
But the architectural experience at Ytterl&amp;auml;nn&amp;auml;s got even better, even richer. Squeezed into this modest space, first in the 1650s and then with additions in the 1730s, in order to accommodate the burgeoning congregation, is a wildly marbleized timber gallery, more reminiscent of theatre architecture than anything, and to climb up the vertiginous wooden stairs in shadowy natural light to this magical eyrie touches all the senses. Floating above, only inches away from one&amp;rsquo;s eyes, is marvellous renaissance decoration, saints with their attributes surrounded by curling vines and flowers. In order to bring light to the back of the gallery a brave decision was taken: to hollow the wall to either side of a behind one of the vault&amp;rsquo;s ribs to create an arch-headed window, so leaving a curving decorated structural element as a sort of bizarre mullion. Altogether this architectural marvel offers a quite extraordinary mixture of period, style, pattern and colour &amp;ndash; jumbled together in a way that any designer today could never contemplate &amp;ndash; the whole is a glorious reflection of changing fashions and use which once you see it makes exhilaratingly perfect sense. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
The National Trust is a registered charity &amp;ndash; charity number 205846. Our registered office is Heelis, Kemble Drive, Swindon, Wiltshire, SN2 2 NA. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=420</link><pubDate>Tue, 18 May 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Nya Ångermanlandsdräkten tar form</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Folkdr&amp;auml;kter i landet ska ta form i en samtida version, det har Sveriges Turistf&amp;ouml;rening tagit initiativ till. En t&amp;auml;vling &amp;auml;r utlyst och vinnande bidrag blir br&amp;ouml;llopsg&amp;aring;va fr&amp;aring;n f&amp;ouml;reningen till kronprinsessan Viktoria eller Daniel Westling i samband med deras vigsel i juni. Elina Nilsson heter formgivaren som tagit sig an dr&amp;auml;kten fr&amp;aring;n &amp;Aring;ngermanland.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="Bild på Elina Nilsson" width="375" height="253" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/elina.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Elina Nilsson, formgivare till den nya &amp;Aring;ngermanlandsdr&amp;auml;kten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Vi fick g&amp;ouml;ra en lista&lt;/strong&gt; med tre alternativ. Jag hade &amp;Aring;ngermanland som f&amp;ouml;rsta val och s&amp;aring; fick jag det ocks&amp;aring;, ber&amp;auml;ttar Elina Nilsson p&amp;aring; bes&amp;ouml;k i l&amp;auml;net f&amp;ouml;r att h&amp;auml;mta inspiration till sin dr&amp;auml;kt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det &amp;auml;r inte dr&amp;auml;kten&lt;/strong&gt; i sig som lockat henne, snarare landskapet. Som liten har hon bes&amp;ouml;kt farmor och farfar i T&amp;aring;sj&amp;ouml;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Det &amp;auml;r sp&amp;auml;nnande&lt;/strong&gt; att f&amp;aring; komma tillbaka som vuxen n&amp;auml;r det finns en rot. Jag k&amp;auml;nner mig hemma i landskapet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Elina Nilsson studerar&lt;/strong&gt; vid H&amp;ouml;gskolan f&amp;ouml;r Design och Konsthantverk i G&amp;ouml;teborg. Det var dit fr&amp;aring;gan kom om det fanns intresse av att delta i t&amp;auml;vlingen. Fem elever vid skolan nappade. Totalt &amp;auml;r det 25 stycken som deltar och de har en m&amp;aring;nad p&amp;aring; sig att s&amp;auml;tta samman en dr&amp;auml;kt. Omr&amp;ouml;stningen sker i flera steg. En blogg &amp;auml;r viktig i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;D&amp;auml;rf&amp;ouml;r &amp;auml;r det en god id&amp;eacute;&lt;/strong&gt; att alla som vill se nya &amp;Aring;ngermanlandsdr&amp;auml;kten g&amp;aring; vinnande ur leken tar sig in p&amp;aring; www.folkdrakt20.se/deltagare/elina-nilsson och r&amp;ouml;star. Av de tio som f&amp;aring;r flest r&amp;ouml;ster kommer sedan en jury att v&amp;auml;lja ut det vinnande bidraget. Alla dr&amp;auml;kter g&amp;aring;r att se p&amp;aring; bloggen. Ett annat alternativ &amp;auml;r att bege sig till Skansen den 27 maj, d&amp;auml;r alla dr&amp;auml;kterna kommer att att visas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Under torsdagen den 6 maj&lt;/strong&gt; var Elina p&amp;aring; bes&amp;ouml;k hos l&amp;auml;nsmuseet, b&amp;aring;de p&amp;aring; Murberget och Textilarkivet i Sollefte&amp;aring;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Jag ville &amp;aring;ka&lt;/strong&gt; hit och l&amp;auml;ra mig om en tradition, en historia, ber&amp;auml;ttar Elina och g&amp;ouml;r klart att det &amp;auml;r kvinnodr&amp;auml;kten som hon ska ta sig an.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- De id&amp;eacute;er som kommit upp&lt;/strong&gt; &amp;auml;r bara anv&amp;auml;ndbara p&amp;aring; en kvinnodr&amp;auml;kt. Jag vill plocka med mig b&amp;aring;de fysiska f&amp;ouml;rem&amp;aring;l och id&amp;eacute;er n&amp;auml;r jag &amp;auml;r h&amp;auml;r p&amp;aring; bes&amp;ouml;k. Helst vill jag hitta allt material att utg&amp;aring; ifr&amp;aring;n h&amp;auml;r i l&amp;auml;net.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Elina Nilsson ber&amp;auml;ttar&lt;/strong&gt; att hon deltar i t&amp;auml;vlingen f&amp;ouml;r upplevelsen. Och n&amp;auml;r det g&amp;auml;ller hennes f&amp;ouml;rh&amp;aring;llningss&amp;auml;tt s&amp;aring; jobbar hon med kontraster som tungt/l&amp;auml;tt eller m&amp;auml;nskliga avtryck i naturen. Hon har en konstn&amp;auml;rlig vinkel p&amp;aring; det hela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;- Det handlar inte&lt;/strong&gt; s&amp;aring; mycket om mode, mer formgivning, f&amp;ouml;rtydligar Elina Nilsson. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;Text: Ann-Sofie Ingman&lt;br /&gt;
Foto: Bj&amp;ouml;rn Grankvist&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;nbsp;&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=419</link><pubDate>Thu, 06 May 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Stort tack för ert engagemang!</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Jag och mina medarbetare har h&amp;ouml;ga ambitioner med verksamheten p&amp;aring; l&amp;auml;nsmuseet, fr&amp;aring;gan vi st&amp;auml;ller oss med j&amp;auml;mna mellanrum &amp;auml;r om vi g&amp;aring;r i takt med vad v&amp;aring;ra bes&amp;ouml;kare vill se och uppleva. Ambitionerna kan leda oss fel, s&amp;aring; att det uppst&amp;aring;r ett glapp mellan oss museim&amp;auml;n och den publik som s&amp;ouml;ker sig till Murberget. Det vi erbjuder kanske inte alltid &amp;auml;r det ni vill ha. &lt;br /&gt;
&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Min fr&amp;aring;ga till v&amp;aring;ra bes&amp;ouml;kare&lt;/strong&gt; och intressenter om vad ni &amp;ouml;nskar av ert l&amp;auml;nsmuseum &amp;auml;r ett f&amp;ouml;rs&amp;ouml;k att f&amp;ouml;ra en dialog kring detta, att f&amp;aring;nga upp tankar och id&amp;eacute;er om hur vi p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt kan m&amp;ouml;ta v&amp;aring;r publik. Jag vill passa p&amp;aring; att tacka f&amp;ouml;r det engagemang som m&amp;aring;ngfalden av inl&amp;auml;mnade tankar, f&amp;ouml;rslag och &amp;auml;ven en del kritik representerar.&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&amp;nbsp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img height="263" alt="Bild på filcka i terrassen" width="400" src="/UserFiles/Image/Nyhetsbrev/2010/smilla2.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;En plats f&amp;ouml;r barnen &amp;auml;r n&amp;aring;got som m&amp;aring;nga &amp;ouml;nskar sig.&amp;nbsp;Vi satsar d&amp;auml;rf&amp;ouml;r&amp;nbsp;p&amp;aring; att&amp;nbsp;bygga om Terrassen till ett permnent lekrum f&amp;ouml;r barn.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller f&amp;ouml;rslag&lt;/strong&gt; p&amp;aring; nya utst&amp;auml;llningar visar &amp;ouml;nskem&amp;aring;len p&amp;aring; en stor sp&amp;auml;nnvidd. N&amp;aring;gon vill ha en utst&amp;auml;llning om stenar, och en annan m&amp;ouml;ta erotisk konst. Samtidigt kan vi se att vi inte beh&amp;ouml;ver g&amp;aring; &amp;ouml;ver &amp;aring;n efter vatten. Museets samlingar &amp;auml;r ett &amp;aring;terkommande &amp;ouml;nskem&amp;aring;l. Av de tre uppdrag vi har kring samlingarna, att v&amp;aring;rda, veta och visa, uppfyller vi kanske de tv&amp;aring; f&amp;ouml;rsta p&amp;aring; ett b&amp;auml;ttre s&amp;auml;tt &amp;auml;n det sista. Det k&amp;auml;nns samtidigt f&amp;ouml;r mig gl&amp;auml;djande att man l&amp;auml;ngtar efter att se mer av v&amp;aring;ra f&amp;ouml;rem&amp;aring;l. Det bekr&amp;auml;ftar ju att v&amp;aring;ra &amp;ouml;verfulla magasin &amp;auml;r en viktig resurs &amp;auml;ven i det publika arbetet. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Ett annat tydligt &amp;ouml;nskem&amp;aring;l&lt;/strong&gt; &amp;auml;r en plats f&amp;ouml;r barnen i museet. Det k&amp;auml;nns d&amp;auml;rf&amp;ouml;r bra att vi i b&amp;ouml;rjan av maj redan ska ha en inledande diskussion om hur vi kan omvandla terrassen i ljudlabyrintsatsningen till ett permanent lekrum f&amp;ouml;r barn. Museets egen utst&amp;auml;llningsarkitekt Bj&amp;ouml;rn Ed kommer d&amp;aring; att presentera en id&amp;eacute; p&amp;aring; nytt tema och ny utformning av terrassen som en sp&amp;auml;nnande milj&amp;ouml; f&amp;ouml;r barn och andra lekfulla m&amp;auml;nniskor att vistas i. N&amp;auml;r vi f&amp;ouml;rverkligar detta kommer barnen &amp;auml;ntligen att f&amp;aring; ett eget gener&amp;ouml;st utrymme mitt i v&amp;aring;r vackra museibyggnad. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;N&amp;auml;r det g&amp;auml;ller alla andra kloka tankar&lt;/strong&gt; och id&amp;eacute;er som vi f&amp;aring;tt ta del av kan jag lova att vi ska beakta och begrunda det gensvar v&amp;aring;rt upprop gett oss p&amp;aring; museet. Under tiden hoppas jag p&amp;aring; m&amp;aring;nga bes&amp;ouml;kare till den vackra ny&amp;ouml;ppnade utst&amp;auml;llningen &amp;rdquo;Krona och Krans&amp;rdquo;, men ocks&amp;aring; till den kommande nostalgiska utst&amp;auml;llningen om mopeder som &amp;ouml;ppnar i v&amp;aring;r stora utst&amp;auml;llningshall den 5 juni. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;V&amp;auml;lkomna till Murberget,&lt;/strong&gt; den v&amp;aring;r och sommar vi nu alla l&amp;auml;ngtar efter.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Bengt Edgren, l&amp;auml;nsmuseichef&lt;/em&gt; &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=418</link><pubDate>Thu, 29 Apr 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>10 i topp – vägen till kulturhistorien i länet </title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Konstverk fr&amp;aring;n sten&amp;aring;ldern, gravr&amp;ouml;sen, runstenar, medeltidskyrkor, fornborgar, gamla bruk, byggnadsminnen och mycket mer.&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;strong&gt;Det finns ocks&amp;aring; sev&amp;auml;rda platser &lt;/strong&gt;fr&amp;aring;n v&amp;aring;rt senaste &amp;aring;rhundrade. Hems&amp;ouml; f&amp;auml;stning &amp;auml;r ett minne av kalla kriget. Sand&amp;ouml;bron rymmer m&amp;aring;nga, b&amp;aring;de sorgliga och lyckosamma minnen fr&amp;aring;n 1900-talet. Bara f&amp;ouml;r att n&amp;auml;mna ett par exempel. I V&amp;auml;sternorrland finns det tusentals historiskt intressanta platser. &lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="Bild på hällristningarna i Nämforsen" width="375" height="249" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/nasaker.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;H&amp;auml;llristningar i N&amp;auml;mforsen, ett toppm&amp;aring;l fr&amp;aring;n sten&amp;aring;ldern.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Murberget och Mitt Sverige Turism har valt en 10 i topp lista&lt;/strong&gt; &amp;ouml;ver historiska sev&amp;auml;rdheter i V&amp;auml;sternorrland. En grupp av sakkunniga p&amp;aring; omr&amp;aring;det i l&amp;auml;nets kommuner har valt ut ett toppm&amp;aring;l fr&amp;aring;n olika tidsepoker.&amp;nbsp;Inom kort kommer vi att presentera en broschyr med alla utvalda sev&amp;auml;rdheter, som kommer att finnas p&amp;aring; turistbyr&amp;aring;er runt om i l&amp;auml;net. H&amp;aring;ll &amp;auml;ven utkik p&amp;aring; v&amp;aring;ra webbplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Samarbetet mellan l&amp;auml;nsmuseet och l&amp;auml;nsturismorganisationen&lt;/strong&gt; i V&amp;auml;sternorrland knyter an till en riktst&amp;auml;ckande satsning som startar den 29 april. D&amp;aring; &amp;ouml;ppnar en ny portal p&amp;aring; webben som v&amp;auml;gleder bes&amp;ouml;kare till de viktigaste historiska bes&amp;ouml;ksm&amp;aring;len i hela Sverige. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Det &amp;auml;r l&amp;auml;nsmuseerna i landet&lt;/strong&gt; som g&amp;aring;tt samman och byggt en gemensam portal f&amp;ouml;r att ge historieintresserade ber&amp;auml;ttelser med anknytning till historiskt betydelsefulla platser. Portalen har ocks&amp;aring; en karttj&amp;auml;nst som kommer att g&amp;ouml;ra det l&amp;auml;tt att hitta till de olika milj&amp;ouml;erna. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vid sidan av portalen&lt;/strong&gt; genomf&amp;ouml;rs en satsning i TV 4. Under 2010 och 2011 s&amp;auml;nder de en stor TV-produktion om Sveriges historia. Den omfattar 12 program p&amp;aring; b&amp;auml;sta s&amp;auml;ndningstid med Dick Harrison och Martin Timell som programledare. Programmen kommer att vara upplagda i kronologisk ordning. Samtidigt inviger Historiska museet i Stockholms en stor utst&amp;auml;llning och Nordstedt ger ut ett nytt bokverk om Sveriges historia. Tv&amp;aring; band har redan kommit ut. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="" width="11" height="11" src="/UserFiles/Image/Grafiska element/pil.gif" /&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://www.upptacksverigeshistoria.se"&gt;www.upptacksverigeshistoria.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href="http://www.upptacksverigeshistoria.se"&gt;&lt;img border="0" alt="Banner Upptäck Sveriges Historia" width="148" height="134" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/banner-size5.jpg" /&gt;&lt;/a&gt;&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=417</link><pubDate>Wed, 28 Apr 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item><item><title>Dialogen med musik fortsätter</title><description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Mobil musikdialog forts&amp;auml;tter enligt planerna i Sundsvall och Bollstrbruk under v&amp;aring;ren. Detta kan ske tack vare st&amp;ouml;d fr&amp;aring;n Stiftelsen framtidens kultur och Kempestiftelsen. &lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;Med beskedet att Statens kulturr&amp;aring;d ger projektet st&amp;ouml;d &amp;aring;ret ut blir det verksamhet &amp;auml;ven i h&amp;ouml;st.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;img alt="Weberkvartetten undervisar barn" width="375" height="247" src="/UserFiles/Image/Artiklar/2010/weber.jpg" /&gt;&lt;br /&gt;
&lt;span class="bildtext"&gt;Weberkvartetten tillsammans med en skolklass p&amp;aring; Murberget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vad &amp;auml;r det d&amp;aring; mer exakt som kommer att ske?&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I Sundsvall arbetar vi&lt;/strong&gt; med musiken som spr&amp;aring;k. Vi utg&amp;aring;r ifr&amp;aring;n att vi f&amp;ouml;ds med det som p&amp;aring; engelska kallas f&amp;ouml;r music language (J Brown, 2002). I mammans mage har barnet lyssnat p&amp;aring; en j&amp;auml;mn fast puls i olika tempon, men alltid rytmiskt. Det &amp;auml;r mamma r&amp;ouml;st och hj&amp;auml;rtljud. Musikalisk kommunikation blir p&amp;aring; s&amp;aring; s&amp;auml;tt v&amp;aring;rt f&amp;ouml;rsta spr&amp;aring;k. Hela begreppet spr&amp;aring;k inbegriper kroppsspr&amp;aring;k, talspr&amp;aring;k, tonspr&amp;aring;k och bildspr&amp;aring;k.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Vi kommer d&amp;auml;rf&amp;ouml;r&lt;/strong&gt; att arbeta med att l&amp;aring;ta elever p&amp;aring; gymnasiet skapa &amp;ouml;verg&amp;aring;ngar och egna tolkningar mellan spr&amp;aring;ken genom egna uttryck i dans och bild framf&amp;ouml;r allt. Weberkvartetten st&amp;aring;r f&amp;ouml;r det musikaliska uttrycket. M&amp;aring;let &amp;auml;r en plattform f&amp;ouml;r dialog runt vad de olika uttrycken skapar tillsammans. Resultatet blir en gemensam happening och utst&amp;auml;llning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;I Bollstabruk kommer vi&lt;/strong&gt; att arbeta med ett m&amp;ouml;te mellan musik och poesi. Eleverna i &amp;aring;k nio befinner sig i ett uppbrottsskede. De ska l&amp;auml;mna den gamla gruppen och ge sig ut p&amp;aring; nya v&amp;auml;gar i livet. Bollsta kommer alltid att finnas d&amp;auml;r som industrisamh&amp;auml;lle med m&amp;auml;ngder av sp&amp;aring;r fr&amp;aring;n dr&amp;ouml;mmar som generationerna innan har haft blandat med egna framtidsdr&amp;ouml;mmar om att stanna eller &amp;aring;ka bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;En dialog kommer att f&amp;ouml;ras&lt;/strong&gt; med musik, poesi och s&amp;aring;ng kring &amp;auml;mnet &amp;rdquo;M&amp;ouml;ten och avsked&amp;rdquo;. &amp;Auml;ven detta arbete kommer att presenteras i ett offentligt arrangemang n&amp;auml;r det &amp;auml;r avklarat. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Text: M&amp;aring;na Nilsson&lt;br /&gt;
Foto:&amp;nbsp;Bj&amp;ouml;rn Grankvist&amp;nbsp;&lt;br /&gt;
&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;
&lt;em&gt;Mobil musikdialog &amp;auml;r ett tre&amp;aring;rigt projekt med m&amp;aring;l att skapa en plattform f&amp;ouml;r dialog runt om i l&amp;auml;net. Det ska ske genom ett m&amp;ouml;te mellan musik, ungdomars fr&amp;aring;gor och skapande och andra konstformer. En bit in p&amp;aring; 2010 tvingades projektet att ta en ofrivillig paus p&amp;aring; grund av den ekonomiska situationen. Landstinget drog in sitt bidrag vilket i sin tur gjorde att Kulturr&amp;aring;det d&amp;aring; st&amp;auml;llde sig avvaktande. Deras bidrag f&amp;ouml;ruts&amp;auml;tter regional medfinansiering. Nu har de &amp;auml;nd&amp;aring; valt att ge ekonomiskt st&amp;ouml;d till Mobil musikdialog &amp;aring;ret ut. &lt;/em&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;img alt="" width="11" height="11" src="/UserFiles/Image/Grafiska element/pil.gif" /&gt;&lt;/em&gt;&amp;nbsp;&lt;a href="http://musikdialog.murberget.se/"&gt;F&amp;ouml;lj musikdialogen p&amp;aring; projektets blogg&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;br /&gt;
&lt;/p&gt;</description><link>http://www2007.ylm.se/artiklar.aspx?id=211&amp;aid=416</link><pubDate>Mon, 26 Apr 2010 00:00:00 GMT</pubDate></item></channel></rss>